Polityka językowa w krajach skandynawskich (nordyckich) 2019

Pytania na końcu:PytaniaPodsumujace

Prezentacje ze zajęć

Wasze prezentacje są tutaj (hasło podanne przez e-mail)

Proszę przeczytać jak najwięcej!

Zadania w okresie 15.04.-06.05.

  • Samodzielnie pogłębić temat Mniejszości i języki mniejszościowe
  • Samodzielnie opracować (nauczyć się) temat Witalność / zagrożenie języków
  • Opracować prezentację języka regionalnego, mniejszościowego lub migowego związanego z Skandynawii

Temat do samodzielnego pogłębienia: Mniejszości i języki mniejszościowe
1) Czytanie (Karta: dla wszystkich, reszta: do wyboru po niemiecku lub po angielsku)

2) Proszę odpowiedzieć na pytania:

  • Kiedy Polska ratyfikowała Europejską kartę języków regionalnych lub mniejszościowych? Które języki w Polsce są przedmiotem Karty?
  • Te same pytanie dla wybranego kraju skandynawskiego
  • Proszę wymienić trzech różne typy mniejszości i podać przykłady z co najmniej 2 różnych krajów skandynawskich (mniejszość/język, państwo)

Temat do samodzielnego opracowania (uczenia się): Witalność i zagrożenie języków
Źródła i pytania

  • Proszę poznać się z utworem Ethnologue (www.ethnologue.com). Jak Pan/Pani ocenia listę języków podanych jako języki (a) w Polsce, (b) w wybranym kraju skandynawskim? Proszę o 2-3 zdanie komentarzy.
  • Kaszubski ma w Ethnologue status lub EGIDS level 6b. Co to znaczy?
  • Co najbardziej pokazuje, że język lub dialekt jest zagrożony wymarciem?
  • Proszę podać 3 różne kryteria do ewaluacji stopnia zagrożenia języka (według UNESCO lub EGIDS)
  • UNESCO Ad Hoc Expert Group on Endangered Languages. (2003). Language Vitality and Endangerment, UNESCO. Online: https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000183699
  • Lewis, P. and Simon, G. F. (2010). Assessing Endangerment: Expanding Fisherman’s GIDS. Download (scroll down till you find it): https://www.lingv.ro/RRL-2010.html
  • Marten 2016, Kapitel 5.5 (pp. 65-74)

Jak przygotować prezentację? Instrukcje: PolJezSkan_Instrukcje

Ciekawy tekst o problemu odróżnienia mniejszości autochtonyczne i alotonycnze: http://www.languageonthemove.com/getting-past-the-indigenous-vs-immigrant-language-debate/

Przydatne linki

Bibliografia

  • Ogólne o polityce językowej
    • Marten, Heiko. 2016. Sprach(en)politik. Eine Einführung. Tübingen: Narr. [Scan Kapitel 2, Grundbegriffe und Definitionen: Marten2016
    • Omdal, Helge. 2006. Language planning: standardization. In Sociolinguistics / Soziolinguistik, ed. U. Ammmon, Vol. 3, Ch. 240, pp. 2384-2394. [BU online]
    • Spolsky, B. & Lambert, R.D. 2006. Language planning and policy: models. In Encyclopedia of Language and Linguistics, 2nd edition, ed. K. Baker. [Scan]
    • Vikør, Lars S. 1994. Språkplanlegging. Prinsipp og praksis. 2nd. ed. Oslo. [niedostępne w Poznaniu]
  • Islandzki
    • Albury, Nathan John. 2016. National Language Policy Theory: Exploring Spolsky’s Model in the Case of Iceland. Language Policy 15.4, 355–372.
    • Árnason, Kristján. 2003. Icelandic. In Germanic standardization, eds. A. Deumert & W. Vandenbussche, 245-279. Amsterdam.
    • Holmarsdottir, Halla B. 2001. Icelandic: A Lesser-Used Language in the Global Community. International Review of Education 47, 379–94.
    • Kristinsson, Ari Páll. 2014. Ideologies in Iceland: The Protection of Language Forms. In In Studies in World Language Problems, edited by Anna Kristina Hultgren, Frans Gregersen, and Jacob Thøgersen, 5:165–77. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.
  • Norweski
    • Bjørhusdal, Eli. 2014. Mellom nøytralitet og språksikring: Norsk offentleg språkpolitikk 1885–2005. Avhandling til ph.d.-graden ved Institutt for lærarutdanning og skoleforsking, Det utdanningsvitskaplege fakultetet, Universitetet i Oslo. Dostępne online: http://hdl.handle.net/11250/220171.
    • Haugen, Einar Ingvald. 1966. Riksspråk og folkemål: norsk språkpolitikk i det 20. århundre. Oslo: Universitetsforl.
    • Jahr, Enst Håkon. 2003. Norwegian. In Germanic standardization, eds. A. Deumert & W. Vandenbussche, 331-353. Amsterdam.
    • Jahr, Enst Håkon. 2007/2008. The planning of Norwegian as a sociolinguistic experiment. First in Germanic language histories ‘from below’, ed. St. Elspaß, Berlin 2007, reprint in Språkhistorie og Språkkontakt, Oslo 2008.
    • Jahr, Ernst Håkon. 2017. A century after – The Norwegian language reform of 1917 revisited. Scripta Neophilologica Posnaniensia. Tom XVI: 117–128.
    • Jahr, Ernst Håkon. 2014. Language Planning as a Sociolinguistic Experiment – The Case of Modern Norwegian. Edinburgh University Press.
    • Linn, Andrew R. 2010. Voices from above – Voices from below. Who Is Talking and Who Is Listening in Norwegian Language Politics? Current Issues in Language Planning 11.2: 114–29.
    • Özerk, Kamil, and Jon Todal. 2013. Written Language Shift among Norwegian Youth. International Electronic Journal of Elementary Education 5.3: 285–300.
    • Sandøy, Helge. 2011. Language culture in Norway: A tradition of questioning standard language norms. In Standard languages and language standards in a changing Europe, eds. T Kristiansen & N. Coupland, eds., 119-126. Oslo: Novus.
  • Szwedzki
    • Boyd, Sally. 2011. Do National Languages Need Support and Protection in Legislation?: The Case of Swedish as the ‘Principal Language’ of Sweden. In Uniformity And Diversity In Language Policy eds. Norrby &Amp; Hajek, 22–36.
    • Hannesdottir, Anna Helga. 2011. From Vernacular to National Language: Language Planning and the Discourse of Science in Eighteenth-Century Sweden. In Languages Of Science In The Eighteenth Century, ed. Britt-Louise Gunnarsson. Berlin: De Gruyter Mouton, 107–122.
    • Josephson, Olle. 2009. Att styra språk: Om språkpolitikens möjligheter och begränsningar. Årsbok 2008. Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet I Uppsala, 149–173.
    • Milani, Tommaso M. 2007. Debating Swedish: Language Politics and Ideology in Contemporary Sweden. Centrum för tvåspråkighetsforskning. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:197154/FULLTEXT01.pdf.
    • Sundberg, Gunlög. 2013. Language Policy and Multilingual Identity in Sweden Through the Lens of Generation Y. Scandinavian Studies 85.2: 205–232.
    • Teleman, Ulf. 2003. Swedish. In Germanic standardization, eds. A. Deumert & W. Vandenbussche, 405-429. Amsterdam.
  • Klarspråk – Jasny język urzędowy
    • Hadryan, Milena. 2012. Demokratyzacja języka urzędowego. Współczesne tendencje polityki językowej w Szwecji i w Polsce. Poznań.
    • Nyström Höög, Catharina, Andreas Nord, and Johan L. Tønnesson. 2015. Klarspråk och klarspråksarbete – ett tema i tiden. Sakprosa 7.2. Dostępne online: https://doi.org/10.5617/sakprosa.1284.
    • Nyere nordisk forskning om klarspråk (temanummer) = Sakprosa Vol 7, Nr 2 (2015)
    • Sandström, Gabriella. 2018. Klarspråk 2018:1: Bulletin från Språkrådet.